Tango BeGeer får en liten upplyftning
Norrköpings förening för Argentinsk tango har fått hjälp av mig att uppdatera tekniken bakom eller utseendet utav webbplatsen. I år kom vi till punkten där allt behövdes göras på en gång.
Norrköpings förening för Argentinsk tango har fått hjälp av mig att uppdatera tekniken bakom eller utseendet utav webbplatsen. I år kom vi till punkten där allt behövdes göras på en gång.
Jag drivs fortfarande av det stora oskicket att vandra runt i omgivningarna, ibland med kameran i handen. Denna tur gick till Vrinneviskogen där jag fann mer eller mindre natur. Vårtecken, tillochmed.
Påskhelg, grillen går varm, krokusarna blommar, och humlorna surrar. Jag tog en promenad runt Åbackarna med barnet och vi beundrade vårtecken.
Hon kom om helgerna, min kusin, och glittrade och kvittrade. ”Du måste prova det här!” och jag såg på henne att hon var starkt påverkad av endorfiner, lyrisk och salig. Jag sa nej. ”Du verkar inte riktigt klok” sa jag. ”Du verkar ha gått med i en sekt” sa jag.
Barn som växer upp i ”litterära hem” med många böcker och högläsning etablerar bättre nervförbindelser mellan hjärnans språkcentrum och pannloben, än de som mest tittar på skärm. Det är intressant därför att det är i pannloben man har sina exekutiva funktioner för planering. Barn som hör mycket sagor lär sig att fundera över vad som kommer att hända och förstår kontexten bättre.
Det flöt förbi i flödet på Threads, Bloggfrossa, och det klack till i mig på ett sätt som bara en Madeleinekaka kan frambringa minnen. Den där perioden i mitt liv då jag inte gjorde så mycket annat än lekte med kod och byggde bloggar. Då jag hängde på webForum och snackade webbstandard, xhtml vs html5, och livet och grejer. Perioden är i minnet tonsatt av Red Hot Chili Peppers.
Det sägs att det inte finns några färger på vintern, och kanske beror detta på att vi är så vana vid att vilja se grönt. Grönt som ändå är den färg som människan ser mest nyanser av. Enligt vissa för att vi lättare ska kunna urskilja rovdjur. Källa för detta söks i skrivande stund. Men […]
Jamen sen sist har jag börjat läsa på LiU, omplacerat mina kaniner – och gått med i två föreningar vid universitetet: en om foto och en om film, en digital bokcirkel, samt tangoföreningens styrelse. Allt hör ihop. Det ena fick mig att inse att jag inte kan ägna alla mina dagar åt att städa helt […]
När jag var barn älskade jag det lilla biblioteket i skolan, men jag minns inte att det uppmuntrades att låna hem böcker utan bara en uppmuntran att läsa i klassrummet. Även om bokbussen krånglade ut sig på landsvägarna till den lilla kyrkskolan vågade jag inte låna något från bokbussen. Den stora triumfen kom alltså när […]
En gång i tiden var jag frontend-utvecklare, och rådgivare inom webbstandarder och användarvänlighet. Det var ett roligt och motiverande arbete att förändra sättet webbplatser var byggda. Men sedan kom livet in i en annan riktning när jag var föräldraledig 2013-14 med min yngsta, och jag kände då att jag kom ifrån allt vad programmering heter. […]