Detta inlägg innehåller omdömen om en produkt, det är dock inte betalt samarbete men om Dymo Omega är öppen för det är jag det med.

– Just saying

Svaret på frågan i titeln är ”Simplify, simplify, simplify”.
Det här har jag pratat om förut, i längd och bredd, men jag upprepar mig gärna: Om det känns som att ditt hem skriker på dig behöver du reducera antalet skrikande saker. Ens hem ska kännas som en fridfull plats. För mig hörs ett skrik från etiketter, varför det blir en kakafoni av visuellt oljud när jag öppnar mitt skafferi. Detta löser jag genom att skala av så många etiketter jag kan, eller hälla över gryn och makaroner i glasburkar, och ersätta dessa med mindre etiketter från Dymo Omega. Väldigt mycket i mitt hem skalas av på detta sätt; allt från rengöringsmedelsflaskor till rapsolja. Senaste påfundet var att förenkla badrummet ännu mer genom att hälla över alla schampoo och duschtvålar i bruna pumpflaskor från Svensk Hälsokost.

En större enhetlighet och visuell ro infinner sig.

Simplify, simplify, simplify.

I min egen process att minska ner på antalet intryck i mitt eget hem pendlar jag mellan att vilja gå hela vägen till minimalism såväl som funderingar kring essentialism. Jag tror det här är en process som kommer ta många år att gå igenom. På vägen dit kommer jag återkommande se till min verktygslåda av sätt att minska ner på visuellt oljud;

• rensa ut lika mycket som jag köper in, en in en ut-regeln
• rensa ut det jag inte använt sedan jag flyttade in, tidsregeln
• se hur lätt det är att plocka undan nu när det är luftigare i förvaringsutrymmen, resultatorientering
• inte lockas att fylla förvaringsutrymmen, konsekvensregeln

Det går framåt. Det gör det.

Sad beige mom

Det är inte för att göra allt brunt och beige som jag skalar av etiketter. Det är för att allt det andra ska kunna vara livat, ha en samtalston och färg. Tomatkross och makaroner har faktiskt inte så mycket att säga så varför ge dem utrymme? Jag målar med andra ord inte barnets leksaker beiga som en sad beige mom på TikTok. Även om det absolut är så att just flaskorna från hälsokosten är bruna.

En in – en ut

Det här är en av de svåraste reglerna i det här projektet, men inte den svåraste. Det frammanar en slags sparsamhet som i sig är lite förvildande. Jag köper inte nytt för att jag inte vill välja vilken sak som ska ut, alltså blir jag sparsammare.

Tid

Tid är en viktig aspekt i frågan om vad som ska ut för att jag ska kunna köpa in något nytt. Hur länge sen är det jag använde ditten eller datten? Hur länge ska jag vänta på att föra ut något av det jag har hemma? Vad är rimligt? Vad är accepterat av mig själv? I den här breddgraden kan jag tex inte gå runt och tro att bara för att jag inte använt en t-shirt på ett halvår kan jag inte bara donera den hursomhelst. Det kan helt enkelt inte varit t-shirtväder. Alltså blir jag mer medveten om vad som kan användas när, och blir bättre på att plocka undan på ett säsongsbaserat vis.

Resultatorientering

Genom förenkling, minskning, och struktur blir det således lättare att plocka undan hemma. Tystare. Jag kan ha mina djupa samtal med kakao – för att återknyta till titeln. Framförallt är det inte fullständigt kaos i mina skåp och låder; och! det är inte fullt kaos utanför mina skåp och lådor. Jag kan med andra ord plocka undan och ha det visuellt stillsamt hemma.
En känsla av frid sprider sig.

Konsekvens

Sista punkten: att inte lockas att skaffa fler saker att stoppa in i dessa luftiga förvaringsutrymmen är precis den punkt som är den svåraste. Det handlar förstås om att bli mer medveten om ens strategier – tex i fråga om stresshantering eller beroenden – och på det sättet förstärka positiva beteenden.
Alla marknadskrafter samarbetar för att få dig att shoppa mer.
Om det är luftigt i bokhyllan – vad hindrar dig?

Förhoppningsvis viljan att fortsätta ha det luftigt hemma.
Det återstår att se.

Allt gott
Emelie