Vad är en blogg, som verktyg och forum? Är bloggen är ett socialt eller ett litterärt medie, vilken påverkan har troll på våra medievanor, och vilken roll tar sociala medier i förhållande till bloggen?

Är bloggen död?

Bloggen – en kort historik

Vi tar oss tillbaka till internet vid tiden kring år 2000 för att svara på frågan vad en blogg är, först med en teknisk förklaring. Perioden inleds några knappa år innan det historiska tolvslaget, här med hårdkodad – statisk – html. Skribenterna stöter snabbt på patrull med de intertextuella kommunikationer mellan och inom webbplatserna. Länkning löser en del, men ett annat givet problem är svårigheten att uppdatera den grafiska designen på en webbplats – framförallt hos webbplatser som ägnar sig åt bloggande där antalet sidor snabbt ökar.

Det utvecklas ett nytt sätt, som kan underlätta, det kallas iFrame och skapar ett hål där andra undersidor kan visas. Det löser den grafiska delen av problemet men försvårar länkning; det saknar dynamik, och det efterfrågas kunskaper i html. Svaret blir php-strängar (eller asp-strängar om man är till det inklinerande) med enkla anrop. Det, och bruket av stilmallar, påverkar webbutvecklandet positivt.[1]

Det finns i det här skedet flera skäl till att utveckla ett flexibelt verktyg att publicera webbplatser med, för att inte tala om krav på dynamiska webbläsare för ett korrekt genererande av webbplatserna. Utvecklingen av dynamisk kod påverkar riktningen mot databaser för lagringen av texter och bilder, vilket i sin tur öppnar för en lagring av något helt annat; läsarnas omedelbara respons.

Bloggverktyget är fött. Halleluja.

Många minns säkert Bloggportalen och Blogg.se i den svenska bloggosfären. Verktyg som WordPress och Textpattern – båda lanserades 2003, och finns, och används, än idag.
Mellan-blogg-dialogen – pingarna – fortsätter det samtal som påbörjades mellan de hårdkodade sidorna, men nu med hjälp av databasen som håller reda på dem.

Debatter och bloggstormar reser sig och faller, ibland går det hett till. En del skribenter får näsbrännor och slutar skriva, andra får eld i baken och fortsätter. Samtidigt kommer de sociala mediernas kolsvarta baksida. Trollen.

Sociala mediers olidliga lätthet

Vilken roll tar sociala medier i förhållande till bloggen? För det första utvecklas de under ungefär samma era. Under 2004 konstrueras Facebook för att lanseras på amerikanska universitet. Detta sprids sedan globalt inom universitets- och webbutvecklarkretsar och vidare under augusti 2007. Under 2005 och framåt skapas nya koncept som mikrobloggarna Twitter och Jaiku, där Twitter går ut som vinnare och stadigvarande mikrobloggskoncept. Denna överföring från forum och bloggosfär till de nya sociala medierna som Facebook och Twitter påverkar sättet människor konsumerar text på internet. De korta uppdateringarna vinner mark, och det snabba flödet omformar besökarnas läsning och beteende inom alla sociala medier.

Nicholas Carr fördjupar sig i detta i sin essä “Is Google making us stupid?” i The Atlantic July/August Edition 2008, och pekar på hur till synes välfungerande litterärt intresserade personer tappar intresset eller förmågan att hänge sig åt längre texter.[2] I videon ”Future Literacies: Crash Course Media Literacy #12” påpekas att de sociala medierna, den artificiella, och den augmenterade teknologin påverkar hur människor kommunicerar och interagerar med varandra och med teknologin. Detta redan i den inledande minuten av videon.[3]

Den unge bloggens lidanden

Troll har alltid funnits på internet, de hittas en gång i tiden under samma sten som utvecklarna hittar den första IP-kabeln. Förmodligen uppstod ljuv musik; det lät som uppkopplingstonerna från ett nittiotalsmodem. Ordet troll i internettermer kommer dessvärre inte från den surmulna skogsvarelsen med svans utan från engelskans ord för att fiska med drag – vilket är ungefär vad ett internettroll gör. Trots att kommentarsfälten modereras hårt tvingas många webbplatser till slut att stänga ner dem helt.

Det som är tongivande för en blogg; dynamiken och dialogen mellan skribent och läsare blir istället en kommunikation likt den under de statiska webbplatsernas tid. Jag sträcker mig fram till att vi behöver fortsätta det här samtalet trots bombardemanget från internettrollen. Uppgiften att moderera kommentarer i bloggar och andra sociala medier är inte negligeabel i sin magnitud, men vi kan inte ge upp för tryckvågorna. Kritiskt tänkande är en kärnfråga i Ulla Carlssons text ”Utmaningar och möjligheter i den digitala eran” i Medie- och informationskunnighet (MIK). Ulla Carlsson skriver att ”ett villkor för ett aktivt och engagerat medborgarskap i ett demokratiperspektiv […] behövs en bildningsansats” för att få medie- och informationskunniga medborgare. Det är inte ett mål vi når om vi sluter oss till att inte föra en (modererad) dialog.[4]

Problemet med internettrollens påverkan på det fria ordet sträcker tanken till Karl Poppers tes om toleransparadoxen. Toleransparadoxen avser problemet med yttrandefrihet där full yttrandefrihet och tolerans skapar utrymme för intolerans, och därmed möjligheter att inskränka på andras fri- och rättigheter.[5] Därför kan inte ett tolerant samhälle tolerera intoleranta. Detta kan sträckas in i bloggen, forumen, och de sociala medierna.
Här behöver vi föra upp trollen i ljuset så de spricker, eller kapa draggen.

Nya idéer vävs samman med gamla tankar. Sokrates får visionen att utan det muntliga samtalet, dialogen, skulle mänskligheten krackelera. Bör vi inte plocka fram samtalet?
Ett mellan bloggar, i kommentarsfält och i forumtrådar om bloggarnas inlägg; ett samtal som bör belysas mer och uppmuntras – trollsvansar till trots? Det sokratiska samtalet går som känt ut på att bemöta andra i samhället och diskutera olika ämnen med syfte att bredda sin och andras kunskap, och i ett bredare perspektiv ifrågasätta förutfattade meningar om livet och universum.[6] Jag menar att ett sokratiskt samtal är precis vad den tidiga bloggosfären ägnat sig åt, om än i digital form. Livliga samhällsdebatter och ifrågasättande gräsrotsrörelser kan spridas snabbare mellan människor i det digitala samtalet, och detta har implementerats i de alla sociala medier.

Vi minns den arabiska våren, vi minns meToo-rörelsen. Vi minns paranoian som spreds under den initiala coronavåren. Där i kan vi se hur den kritiska blicken används i sociala medier – inom vissa kretsar. Beteendevetenskaplig forskning visar på en korrelation mellan viljan att tro på konspirationsteorier och en subjektiv tro på sanning, där ett lägre förtroende för bildning ökar viljan.[7] Här ser vi vikten av Ulla Carlssons bildningsansats för mediekunniga medborgarna.[8]

Om vi sammanfogar dessa slutsatser dras utbildningsfrågan emarant in i ett globalt perspektiv. Ett mediekritiskt tänkande är en dynamisk kraft mot statiska rörelser. I texten ”What is Media Literacy? Media Literacy Defined”, publicerad av The National Association for Media Literacy Education, påvisas vikten av användarens flexibla men likafullt kritiska blick i mediaklimatet. Där sammanfattas mediemedvetenhet som en form av kritiskt tänkande som vi lätt kan överföra i vår vardag, i arbetslivet såväl som röstningslokalen.[9] Nu ska jag inte fördjupa diskussionen om de sociala mediernas roll i politiska val etc. men det är en vetenskapligt intressant aspekt av den demokratiska rösten, troll, det mediekritiska tänkandet, och hur det kan kopplas till och visas i bloggosfärens medieekologi.

Hundra år av bloggande

Är bloggen död? I digitaliseringens trevande era uppstod initialt en rädsla att boken skulle dö ut, och nu finns en oro att de essäiska bloggarna lider så pass stora nederlag att de upphör att existera. Ingen av dessa tvivel grundar sig i en absolut sanning, jag låter mig vara övertygad om att den essäiska bloggen kommer överleva detta lika väl som boken överlever internet.
Det handlar om en fråga att anpassa sig. Det går förstås att fråga sig om det ligger i de nya sociala mediernas efterskvalpade natur att människor inte kan fokusera på en ”long-read” som en blogg. Jag noterar att WordPress idag har en ordräknare – precis som ett ordbehandlings-program – som estimerar vilken tid det tar att läsa inlägget.
Den här essän beräknas enligt WordPress ta cirka nio minuter att läsa.

I mediebarometern noteras en skillnad i mäns och kvinnors konsumtion av sociala medier, där män använder sig av läsande i en mindre utsträckning.[10] I specifikationen listas inte skillnaderna – om det finns några – kring bloggar, vare sig som skribent eller konsument. Det enda som noteras är en minskning jämfört med föregående år.[11] Jag noterar att bloggen räknas som ett socialt medie, om än med liten räckvidd idag, samt hur det bakas samman med videobloggar i en och samma post.

Blogg och människor

Är bloggen är ett socialt eller ett litterärt medie? Finns det idag någon skillnad? Människan har sedan skriftmediernas uppfinnande nedtecknat sina historier, likt scriptor eller auctor, och reagerat på andras texter. Intertextualiteten i denna långvariga kommunikation och utbyte av idéer har således varit intensiv och extensiv. I ett historiskt perspektiv är bloggens tid försvinnande kort. Jag vill mena att bloggen kommer överleva som litterärt medie, men inte nå den breda massan som vid bloggrevolutionen 2004–2007. Detta för att konsumtions-vanorna har förändrats och mediebruket ser annorlunda ut i en postdigital värld.

Här vill jag påstå att behovet och viljan att nedteckna sina tankar, sin samhällskritik, eller sitt filosofiska medvetande kommer fortsätta så länge människan har ord – och detta kan beblandas med dagboksinlägg och sakprosa. Bloggen är i det här ett hållbart litterärt verktyg.
Bloggen lever, men det var länge sedan det var ett socialt medie i det här digitala landskapet.

Emelie Malmgren – oktober 2024

Referenser

Aspernäs, Julia, Erlandsson, Arvid, Nilsson, Arthur, Misperceptions in a post-truth world: Effects of subjectivism and cultural relativism on bullshit receptivity and conspiracist ideation, (2023), Journal of research in personality, publicerad online juni 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.jrp.2023.104394

Carlsson, Ulla (red.). Utmaningar och möjligheter i den digitala eran, Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. En demokratifråga. Kartläggning, analyser, reflektioner. Göteborg: Nordicom. 2018

Carr, Nicholas, Is Google making us stupid?, The Atlantic, https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2008/07/is-google-making-us-stupid/306868/ (hämtad 2024-09-22)

Popper, Karl, The open society and its enemiesVol. 2 The high tide of prophecy: Hegel, Marx and the aftermath, Princeton, 1971

Future Literacies: Crash Course Media Literacy #12 https://www.youtube.com/watch?v=Q_aXzpeam0s (hämtad 2024-10-08)

The National Association for Media Literacy Education, What is Media Literacy? Media Literacy Defined, https://namle.org/resources/media-literacy-defi ned/ (hämtad 2024-09-22)

---

[1] Stilmall, CSS: Cascading Style Sheet. En dold webbsida som med olika koder talar om för webbläsaren hur html ska genereras.

[2] Nicholas Carr, “Is Google making us stupid?”, The Atlantic https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2008/07/is-google-making-us-stupid/306868/ (hämtad 2024-09-22)

[3] Future Literacies: Crash Course Media Literacy #12 https://www.youtube.com/watch?v=Q_aXzpeam0s (hämtad 2024-10-08)

[4] Ulla Carlsson, (red.). Utmaningar och möjligheter i den digitala eran, Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. En demokratifråga. Kartläggning, analyser, reflektioner. Göteborg: Nordicom. 2018, s17

[5] Karl Popper, The open society and its enemiesVol. 2 The high tide of prophecy: Hegel, Marx and the aftermath, Princeton, 1971, passim

[6] Carr, 2018

[7] Julia Aspernäs, Arvid Erlandsson, Arthur Nilsson, Misperceptions in a post-truth world: Effects of subjectivism and cultural relativism on bullshit receptivity and conspiracist ideation, (2023), Journal of research in personality, publicerad online juni 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.jrp.2023.104394

[8] Carlsson, 2018, s15

[9] “What is Media Literacy? Media Literacy Defined”, The National Association for Media Literacy Education, https://namle.org/resources/media-literacy-defi ned/ (hämtad 2024-09-22)

[10] Nordicom. Mediebarometern 2022. (2023) https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1757106/FULLTEXT02.pdf, s88 (hämtad 2024-10-10)

[11] Mediebarometern 2022, s89