Det finns vissa roller i filmhistorien som genom sin komplexitet kan utvecklas i absurdum, och ändå ge ett förnyat djup och en större förståelse för rollen som individ och karaktär. Det finns en sådan karaktär, som också spelats av en och samma person de senaste 24 åren och det ger i sig en kontinuitet som sällan skådas. Jag pratar förstås om Wolverine. Eftersom jag har haft ett ömmande hjärta för Wolverine under alla dessa 24 år är det med tunga steg jag sätter mig och formulerar den här recensionen.
Filmrecension Deadpool och Wolverine
Deadpool & Wolverine handlar således om två odödliga cyniska mutanter. De har slagits ett tag i olika adaptioner, så det var väl på tiden Ryan Reynolds tog tag i det hela och fick med sig Hugh Jackman på ett äventyr utan like. Eller är det utan like?
Det fantastiska introt till filmen där Deadpool dansar till Bye bye bye är för Deadpool väldigt on brand. Sen kommer det svåra att få in den surmulna järven i spelet, men Jackman – som kan rollen utan och innan – levererar på ett behjärtansvärt vis. Surmulen är han, och han gör det bra om och om igen. De slåss, och de gör det på ett chockartat underhållande vis att jag bitvis känner mig en smula hysterisk när jag skrattar åt eländet.
Väldigt vassa skärverktyg i utdragen strid blir bara underhållning om man vet att båda kombattanterna är odödliga. Men det kan ju vara jag som fortfarande är skärrad av den Andalusiska hunden. Tempot är högt, det ska vara rappt och snärtigt när vi har med Deadpool att göra. Wolverine är inte sen att haka på, på sitt surmulna vis.
Persongalleri? Finns det någon annan än Deadpool?
Skurken återfinner vi i ett annat universum, eftersom detta är ännu en film som ingår i Marvels multiuniversiella tematik. Jag ska inte spoila. Men jag hade stora förhoppningar på den här skurken. De upplevde jag inte blev uppfyllda, och då är skurken känd för att fylla ens huvud med allt möjligt.
Så kommer Wolverine till sin rätt i den här duon? Njae, inte ens i de många versionerna av Wolverine som vi hinner bekanta oss med i denna jakt på rätt odödliga, och surmulna, superjärv. Sensmoralen i filmen är dock något fin, speciellt för alla som har haft ett ömmande hjärta för nämnda antihjälte. Att det inte ges något utrymme för honom att vara något annat än nersupen och sur är tyvärr en nackdel när rollen som sagt är såpass dynamisk och utvecklad efter 24 år på duken (och 50 år som karaktär).
Snabbtester
Den gyllene järven och dödspölen når inte upp till några höjder alls i form av Bechdel test. 1 av 3 är nästan löjeväckande i en film där det förekommer många starka kvinnliga karaktärer. Men alla är väldigt intresserade av att prata med män om män. Men det är tematiskt med Deadpoolfilmerna, Deadpool ger inte utrymme för så många andra att prata om något annat än honom, och han är väldigt intresserad av att prata om sig själv. Så även här.
Finns det någon kvinna som har en egen agenda, som inte baseras på någon man (Mako Mori Test)? Nja, kanske. Förgöra världen är väl återigen ett tema som kan tyda på en agens som inte styrs av en man. Men utan att spoila för mycket är den agendan väldigt påverkad av en man. Kan man göra en gender swap på hela filmen utan att karaktärerna bryter ihop (Willis test)? Njae va? Finns det någon kvinna som är bra på sitt jobb (Tauriel test)? Ja flera stycken, men de är hela tiden sämre än män. Emellertid är det många som är generellt sämre än Deadpool & Wolverine.
Snabbspolning
Ska du se den? Absolut, det är en av Marveluniversumets blodigaste och mest groteska skapelser, underhållning över alla popcorn-per-minut-gränser. Se den, men tro inte för en sekund att den handlar om någon annan än Deadpool. Och det är ju precis som Deadpool vill ha det.
